Storuman säger ja till vindkraft

Kommunstyrelsen i Storuman säger ja till en vindkraftsetablering vid Sandselehöjderna.

Sandselehöjderna

Bilden: Det handlar om ett område som sträcker sig över både Storuman och Sorsele kommun. Den tilltänkta vindkraftsparken ska bestå av max 100 vindkraftverk. Nävern och Gammhemsberget ligger i Storumans kommun.

Enligt det kommunala vetot så har en kommun beslutsrätt i sådana här ärenden. Fullmäktige i Storuman har gett kommunstyrelsen i uppdrag att själva besluta om att godkänna vindkraftsetableringar.

Storumans kommun på besök i Bryssel

2015-09-09

Den 7-9 juli har North Sweden och Bryssel haft besök av Storumans kommun från Västerbotten. Under sina dagar i Bryssel träffade gruppen representanter från bland annat North Sweden, EU-parlamentet, EU-kommissionens, SKL och Svensk energi.

Brysselresan avslutade en utbildning i EU-policy för kommunstyrelsen och det kommunala näringslivsbolaget.

150909_storuman-hemsida
Delegation från Storumans kommun

– Vi försöker vända på perspektiven, vi var inte i Bryssel primärt för att fråga hur vi kan få stöd X och Y utan för att få förklarat hur vi kan bistå med att skapa unionsvärden som i sin tur skapar utveckling i vår kommun. Målet med besöket i Bryssel är att lära oss mer om EU-policy för att belysa vår kommuns påverkansmöjligheter i för oss relevanta områden så som gruv- och mineral, energiproduktion, besöksnäring och infrastruktur. EU beslutar om många frågor som påverkar oss väldigt mycket. Nu vet vi vad det finns för möjligheter för oss att delta i projekt och få finansiering men även vilka kanaler det finns för att påverka EU:s beslut, sa Johan Duvdahl, Näringslivschef.

Gruppens tre dagar i Bryssel var fullpackade och innehöll både övergripande information och policydiskussioner.

Första dagen mötte gruppen Mikael Janson, Direktör på North Sweden som berättade om vår verksamhet och arbetsätt. Sedan träffade gruppen Kristin Ivarsson vid Sveriges Kommuner och Landsting som berättade om deras Brysselverksamhet. Detta följdes av ett möte på EU-kommissionens generaldirektorat för näringsliv med Milan Grohol som berättade vilka möjligheter det finns från EU att stärka små kommuner som Storuman i arbetet med unionsintressen likt gruvetableringar.

Andra dagen började med ett samtal med Charlotte Andersdotter om EU:s arbete inom forskning och innovation med fokus på Smart Specialisering och hur Storuman kan tänka för att jobba vidare inom detta. Därefter fick gruppen bekanta sig med hur Regionkommittén arbetar i Bryssel. Regionkommittén är ett rådgivande EU-organ som består av lokala och regionala folkvalda företrädare från de 28 EU-länderna. Storuman var med när de svenska regionala politikerna hade förmöte och på Regionkommitténs gemensamma session för alla medlemsländers företradare. Avslutningsvis på dagen besökte gruppen Europaparlamentet där de träffade Oskar Magnusson, politisk sakkunnig till Jens Nilsson (S) och med ansvar för bland annat transport och jordbruksfrågor.

Tredje och sista dagen i Bryssel började med ett möte på EU-kommissionens Generaldirektorat för regionalpolitik där Helena Sundblad Schäfer tog emot gruppen. Under mötet diskuterades hur EU:s strukturfonder kan vara ett verktyg för att hantera utmaningar i Storuman. Sista dagen avslutades med en genomgång av EU:s agenda inom energi där Joakim Bogdanoff från Svensk energi gav gruppen senaste nytt. En fråga som västerbottningarna lyfte var Västerbottens datacenterinitiativ och svensk elskatt inverkan på möjliga miljardinvesteringar i norra Sverige.

– Det kom fram mycket matnyttigt under våra dagar i Bryssel, det var dessutom lärorikt att se hur olika aktörer arbetar i EU. Nu börjar vårt eget arbete med att identifiera viktiga frågor utifrån den information som vi fått och hur vi på bästa sätt arbetar vidare för att skapa utveckling i vår kommun, sa Jimmy Lindberg, Projektledare Samhandling vid stora investeringar, som samordnade utbildningsdagarna.

Miljösanering Svärtträsk

Miljösanering Svärtträsk bild

I slutet av Juni påbörjades arbetet med att sanera området runt Svärtträskgruvan. Det första som skall göras är att muddra dammen och avvattna slammet i geotuber, stora säckar med små hål som släpper igenom vattnet. avvattning skall ske i form av 14 terrasser. Totalt skall 30 000 kubikmeter muddras. Ansvarig entreprenör är Sakab.

Andra upphandlingen är överklagad och skall avgöras juridiskt. Den avser återfyllnad av gråberg i norra dagbrottet samt fyllning av sprängsten och övertäckning av det södra dagbrottet.

Tidplanen för åtgärder sträcker sig från kvartal 2/2015 till kvartal 2/2017.

Statens geologiska undersökning (SGU) är ansvarig för återställningen, kontaktperson är projektledaren Kristina Sjödin 08-545 215 12, kristina.sjodin@sgu.se

Länsstyrelsen är ansvarig tillsynsmyndighet, hos Länsstyrelsen är Johanna Melin ansvarig kontaktperson. 010-225 43 92, johanna.melin@lansstyrelsen.se

Internationella vindar blåser på Blaiken

Vindkraft
När vindkraftsparken på Blaiken är färdigbyggd kommer den att producera energi som kan försörja 150 000 hushåll.

På Blaikenvind finns anställda från Tyskland, Polen, Danmark, Kina, Portugal och Sverige. Uppe på fjället där vinden alltid blåser från rätt håll har en egen internationell värld byggts upp som drar till sig arbetskraft från hela världen.

Avfarten upp till Blaiken är nästan osynlig, en smal grusväg på höger sida E12:an om du åker mot Tärnaby. Vägen slingrar sig upp på fjället och trädgränsen närmar sig. Plötsligt är du framme och däruppe pågår en febril aktivitet.

12 meter per sekund är den optimala vindhastigheten och det är ungefär vad det blåser för dagen. Vindkraftverken snurrar på ordentligt och bildar ett säreget landskap uppe på Blaikfjället som ligger så högt att det nästan inte finns några träd.

I dagsläget arbetar 21 personer på plats med driften av vindkraftsparken som just nu består av 60 kraftverk. De flesta anställda bor och är skrivna i Storuman och Sorsele. Dessutom arbetar ytterligare cirka 70 personer med montage av fler verk. När vindkraftsparken är färdigbyggd blir den en av Europas största och kommer då att producera tillräckligt med energi för att försörja 150 000 hushåll.

Lokalt anställd personal

Personalen som arbetar med planering samt drift- och underhåll av anläggningarna är anställda av tre bolag, Skellefteå energiunderhåll (SEU), Vindkraftstillverkaren Nordex samt Windpower service (WPS) som utför drift och underhållsuppdrag.

– Vi strävar efter att ha folk anställda som bor med relativ närheten till anläggningen. Vi kan vara ett alternativ till utländska firmor genom att vi kan vara snabbt på plats, genom god lokalkännedom samt svensk miljöhänsyn, säger Jonas Lundmark, VD på WPS.

Omväxlande arbete på hög höjd

Ingen dag är den andra lik i en vindkraftspark, men varje dag börjar med ett morgonmöte och därefter kan det till exempel vara “troubleshooting” eller “retrofit” som ska utföras. De flesta begrepp och termer är på engelska vilket är nödvändigt när många nationaliteter ska förstå varandra.

Flera som arbetar på Blaikenvind har gått vindkraftsutbildningen vid Storumans Lärcentrum, som är den utbildning Lärcentrum arrangerat där flest fått jobb efter avslutade studier. Det har varit viktigt för Storumans kommun att utbildning och praktik haft lokal anknytning. Kommunen vill att det ska vara ett naturligt alternativ för studenter som utbildar sig i Storuman att också stanna kvar och arbeta här.

– Det blir en del kontorsarbete, kanske speciellt för mig som arbetsledare, man skall löpande beställa grejer och förbättra rutiner men det är aldrig långt mellan gångerna som teknikerna är uppe i verken. Vi är ute på turbin nästan varje dag, säger Maria Forslund som är arbetsledare på Nordex.

Vindkraftstekniker

– Mycket handlar om byte av komponenter, det kan vara reläer som lagt av, lager som nötts eller barnsjukdomar som kommer initialt innan anläggningen optimerats. Nu är både verken och vi varma i kläderna, så nu produceras det, säger Jonas Wennstig, Vindkraftstekniker på SEU.

Säkerheten går före allt

Så kallade iskast förekommer ibland under vintern. Därför finns en säkerhetsmarginal på upp till 300 meter för verk som är i drift samt 150 meter för stillastående verk. På grund av risken för iskast har skoterleden dragits om och det finns uppsatta skyltar och bommar för att inte utsätta allmänheten för några risker. För personalen finns även andra säkerhetsåtgärder, till exempel bandvagnar med förstärkta tak. Just nu bygger företaget NCC tak på alla trappor för att personalen ska kunna gå i och ur transportfordon under vintern.

– Säkerheten är absolut viktigast. Är det dimma går vi inte ut och servar utan då väntar vi tills den lättat. Är bommarna stängda så kör vi andra vägen hem, säger Jonas Wennstig.

– Vi tränar på räddning minst en gång per år så att det ska sitta om vi måste ta oss ner från vindkraftverket fort, berättar Karolina Ivebo, vindkraftstekniker på Nordex.

vindkraftstekniker på jobbet

Fortsatt stark utveckling för vindkraften

Även Vattenfall planerar för vindkraft i Storumans närområde, runt Juktan och Sandselehöjderna. Storumans kommun har sedan några år tillbaka en gemensam tilläggsplan för vindkraft med Sorsele kommun där lämpliga områden pekats ut. Dessa områden har vägts mot andra mål som rör bland annat miljö.

Flera områden som undersöktes i början av arbetet har tagits bort efter att det framkommit synpunkter från allmänheten på kommunernas samråd. De inkomna synpunkterna har styrt de områden som kommunerna slutligen sett som lämpliga för vindkraft.

Den tekniska utvecklingen gör nu att färre verk behöver byggas, men de som byggs är högre och har ett bredare vingspann. Vindkraftverken placeras också där de stör horisontlinjen så lite som möjligt, samtidigt som man vill minimera påverkan på andra näringar vill Storumans kommun bidra till att skapa affärsnytta för våra lokala företag i Storuman och Sorsele.

Medborgardialog om miljösanering av den nedlagda Svärtträskgruvan

Medborgarinfo (20140324) Svärtträsk

Medborgardialogen på Hotell toppen blev välbesökt, jag räknade till 65 personer som deltog. Utöver dem så var Länsstyrelsen, SGU, Storumans kommun, och Bergsstaten med. Storumans kommun äger inte denna fråga men bevakar den eftersom miljöärenden annars ligger inom MSBNs ordinarie myndighetsutövning. Denna administrativa uppdelning känner inte alla medborgare till och kan därför vända sig till Storumans kommun för att få svar på diverse frågor.

Därtill är detta symboliskt viktigt eftersom andra gruvor planeras i kommunen och det som inträffat i Svärtträsk har en påverkan för hela branschens förtroende.

Följande skall ske i Svärtträsk:

2015: Slammet i dammen skall omhändertas i det norra dagbrottet.

2015-16: Båda dagbrotten skall återfyllas med gråberg och övertäckas.

2017: Saneringen avslutas med att dammen rivs. Miljökontrollen fortsätter dock.

För mer info om projektet: Sök “Svärtträsk” på http://www.sgu.se

Välbesökt vindkraftsseminarium i Storuman!

Var: Hotell Toppen i Storuman

När: 13 november 2014

IMG_1872[1]

Det byggs mycket vindkraft i våra norrländska kommuner och enbart i Väster-botten finns det planer på cirka 50 olika projekt med totalt upp mot 1400 vind-kraftverk. I denna byggboom finns det stora möjligheter för lokala företag att leverera varor och tjänster. Främst inom exempelvis markentreprenad, transpor-ter, logi och dagligvaror. Den 13 november arrangerar vi en näringslivsträff mellan exploatörer och företagare i Storuman och Sorsele. Syftet är att hjälpa till att knyta kontakter och bana väg för nya lokala affärer i vindkraftbranschen. På plats finns vindkraftbolag som planerar nya parker samt företag som vill in, eller redan är inne i branschen.

61 deltagare tog chansen att höra mer om de olika projekten, om erfarenheter som andra företag dragit och om hur Storumans kommun arbetar med planering för investeringarna.

Programmet:

  • Inledning, Thomas Mörtsell, kommunstyrelsens ordf. Storuman
  • Tilläggsplan för vindkraft i Storuman och Sorsele: Erika Arklöf, Sorsele och Storumans kommuner.
  • Lokal nytta i Markbygden och Piteå: Jonas Lundmark om Vindkraftläget i regionen och lokala effekter från 1101-projektet i Piteå.
  • Mångmiljoninvesteringar i Jämtland: Ole R Kristiansson, Vindkraftcent-rum.se om affärer med vindkraftbranschen i Jämtland, där det byggs för cirka 10 miljarder.
  • Blaiken batch 3 och 4: Mikael Lindmark, VD Blaikenvind berättar om fram-tidsplanerna.
  • Vattenfalls nya projekt, Juktan: Anna Wenell, projektledare och Jeanette Lundqvist, Public affairs om Vattenfalls nya vindkraftspark.
  • Så gjorde vi! PEAB, Hannes Byggtjänst, Hotell Toppen, Sorsele bilfrakt AB och Umeå entreprenad AB berättar om sina erfarenheter av att göra affärer inom vindkraft.

IMG_1875[1]

Hur gör man affär av de vindkraftsetableringar som sker i vår kommun?

Exploatörerna trycker på att det är en resa som varje företag måste göra som innefattar att stärka sin kompetens och se över utrustning vilka tjänster och man erbjuda för man har att stärka sin konkurrenskraft. Hur många jobb blir det? Ett exempel som angavs som räkneexempel var: Havsnäs: 48 verk, 18,5 helårsarbeten, 16 lokala, varav 50 % vindkraftstekniker och 50 % elektriker och maskinförare etc.

Vad söker en exploatör?

Siemens lyfter fram som särskilt viktigt att man kan lita på sin motpart. Man premierar ”rätt attityd” som innefattar flexibilitet och mångsidighet ex. beskrivs ett behov av Facility service workers som är markpersonal med brett register av kunskaper. Flexibilitet verkar genomgående vara värdefullt.

Många gånger är det som underentreprenör eller under-underentreprenör som det går att ta hem jobb då uppdragen många gånger är omfattande och intensiva vilket gör att flera utförare får samverka för att klara av dem. I Vattenfalls Juktan-projekt vanns upphandlingen av Kanonaden Entreprenad AB där Umeå Entreprenad sedan uppdrogs som underentreprenör men som i sin tur signalerat att man kommer behöva förstärkningar.

Vindkraften kan även ha potential för besöksnäring sommartid och generera en del technical visits. StorBlaiken utgör en unik demoanläggning mellan 2015 och 2019. I övrigt såg föreläsarna lokala summerade möjligheter som omfattar 20-40 % av projektvolymen.

Kanske främst inom dessa områden:

  • Boende
  • Allservice/bil/mack/däck
  • Budverksamhet/flexibilitet
  • Åkerier/entreprenörer
  • Material (betong, grus och cellplast)
  • Maskiner och transporter (grävmaskiner, hjullastare, last, mobilkranar, hyresmaskiner)
  • Service (Städ, kost, logi, drivmedel etc.)
  • Hantlangare/Markpersonal
  • Omkostnader i andra eller efterföljande led

IMG_1887[1]

Seminariet avslutades med en utfrågning av en del företag som skapat affärsnytta av etableringen i Blaiken.

Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) beslut ang Rönnbäcken

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har tagit ställning, beslutet att riksintresset för gruvnäring ska gå före riksintresse för rennäring i fallet Rönnbäcken ska stå fast. För kommunen innebär det planeringsarbete enligt föreslaget scenario. Läs mer i VKs rapportering som förmodligen kommer uppdateras under dagen. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=6005957